mingarderob

Jag skulle nog inte säga att jag har en person som är min bästa vän. Så jag kör allmänt om vänner!


Börjar med the girls. Mina vapendragare som jag hållt ihop med sedan jag bytte skola i tvåan. Eftersom vi jobbar olika tider, bor en bit ifrån varandra och har ungefär tusen saker på egna håll så ses vi inte så mycket som vi borde men dem finns alltid där. Vi är bra på tjejsnack och vinkvällar och det är med dem man får galna skrattattacker som gör att man inte kan andas. Dem som helt enkelt är bäst!



Sen har vi mamma. Som är min äldre jag. Hon som får en att skratta, delar många intressen och den person jag kan springa maraton i affärer med.

Så har jag ju min pojkvän också såklart som alltid finns där och försöker förstå även om vi ibland är från en varsin planet. But still.



Sen har vi ju jobbtjejerna som är helt grymma.



Så får jag ju inte glömma dem vännerna som man vet alltid finns där även om det går långt mellan gångerna man hörs. Dem som man känt länge länge, som man kan starta en konversation direkt med fast man inte setts på flera månader. Dem som nästan kan läsa ens tankar och kan ens bakgrund.


Men en sån där bästis som jag hade när jag var yngre har jag inte idag. En sån som tänker likadant, som man delar brythjärtan med och ibland till och med delar pojkvän med. En sån person som man helt enkelt gjorde allt med och som visste om dem flesta dagboksinlägg, en som helt enkelt kände än utan och innan.